ARH and LUH

Nej, vi skall inte ta upp piratlingvistik utan de två största helikopterprogrammen i världen just nu. Anledningen är enkel, de kommer att lämna vågor som på ett eller annat sätt kommer påverka i alla fall västvärldens helikopteroperationer.

ARH = Armed Reconnaisance Helicopter
LUH = Light Utility Helicopter

Båda är Comancheprogrammets oväntade söner, den ena mer än den andra. ARHn kom som ett direkt svar på OH-58D communityns vrål efter RAH-66 sköts ned. OH-58D, som under sin nu rätt långa karriär setts som en interim-maskin har fått ta på sig en gigantisk operativ roll sedan OEF och OIF rullade igång. Den har gjort det bra, tagit hårda smällar men levererat där andra vacklat. Maskinens brister har dock kommit fram ur skuggan och in i strålkastaren. Alla beväpnade helikoptrar lider på något vis av effektbrist, men för OH-58D är det ofta akut.Projektet har hela tiden hanterats som andraklass, vilket gjort att det lidit på flera plan. Maskinen är en best att lära sig och än värre att bemästra. En ersättare behövs och inte en maskin som tar 10 år att få fram. Det är här som nytänkandet kommer fram för första gången. Ett krav var att utan att märkbart förbise kvalitet/säkerhet drastiskt korta ner anskaffningstiden. Som det sett tidigare har den hotbild som materielen utvecklats mot förändrats och själv utvecklats eller till och med försvunnit. ARH bollades ut på offert med många pekpinnar, de som inte kunde leverera gjorde sig inte besvär då de ekonomiska följderna skulle bli märkbara. De två huvudalternativen blev Bell 407 och MDHI 530 (en kraftigt moddad AH/MH-6). 530n ansågs för begränsad medan 407 med en ny motor skulle leva upp till kraven. Resultatet blev ett kontrakt på 370st ARH-70. ARH fick ett programkontor där erfarna besättningar rådfrågades om VART flaskhalsarna finns i Kiowa Warriorn och var mer pengar skall petas in relativt till andra ställen. Kraven blev fler, några fick direkt bakslag från Bell, men stora delar gick igenom. Går detta som det är tänkt, och det är långt ifrån friktionsfritt, så kommer denna maskin att bli intressant ur den synvinkeln att besättningar varit med från början till slut. Fältmässigheten kan komma att bli inbyggd och inte som i vanliga fall, något som kommer med ett satt system efter ett antal år i tjänst.

Kontraktet gick till Bell förra sensommaren, motorstart på första maskinen skedde nu i maj.

LUH är till för en annan sorts användare. Den andra linjens soldater och dessa materiel. Där huserar idag OH-58A-C och den legendariska UH-1. Detta är National Guard och Reserve enheter, de har tidigare fått sina maskiner i andra handskontrakt. Detta har nu visat sig vara dyrt, både logistiskt/underhållsmässigt och i längden inte flygsäkerhetsmässigt. Här gick fler tillverkare in för att kämpa om kontraktet på runt 320 maskiner.

Agusta Westland AW/US-139
Bell-412
MD-Explorer (NOTAR)
Eurocopter EC-145

En flyoff påbörjades under april 2006 vid Fort Rucker och beslut är att vänta under sommaren eller hösten. Att notera här är den påfallande skillnaden i storlek som delar upp konkurrenterna i två halvor med Bell 412 och US-139 på ena sidan och EC-145 och Explorern på andra.

Konkurrensen är massiv och reklamkampanjerna och lobbyismen mindre rumsren.

Snabbstatus:

Agusta Westland: Om möjligheten att göra om de senaste två åren hade varit möjligt hade de nog gjort. Antalet länder som under en tid ( eller fortfarande i vissa fall) vägrat ta emot maskiner från dem på grund av kvalitetsproblem eller försatt nya maskiner med flygförbud är mer än 5. På sistone har ett rykte, som inte vill dö, florerat på mässor och möten om att en splittring av de två företagen. Konkurrenterna är inte direkt blyga utan påminner gärna om
Vidare har det visat sig att 139an tycker om att dricka bränsle ofta och mycket. Lägger man till problemet med utomamerikansk grund (kommer tillverkas i USA, som övriga alternativ) så anses nog denna maskin vara allra längst bort från underskriften

MD: Här är problemet NOTAR. Denna teknologi har tidigare ratats av försvarsmakten som ineffektiv. Detta har åter luftats, men inte lika aggressivt. Maskinen har ett bra rykte inom flertalet branscher i USA såsom polis, tull och kustbevakning. Denna maskin är enligt många favoriten till kontraktet. Det går nog inte att bortse från att de var med och slogs om kontraktet för ARH, om än halvhjärtat. Sådant har en tendens att löna sig vid efterkommande kontrakt, tidiagare förlorare har en tendens att kompenseras.

Bell: Rutin är ett understatement här, något som Bell nämner i varje reklamblad. Systemet är satt och spritt över hela världen med ett mycket gott rykte. Den är dock troligen lite för stor relativt behovet. Jag sätter den ändå som en klar tvåa. Där frågetecknet gäller just vilken storlek de vill se på sin LUH.

Eurocopter: Outsidern som det faktiskt är svårt att få grepp om. Tror dock inte den har något med detta att göra. Det är dock en ”normalt” alternativ till Explorern. Om NOTAR återigen ratas och US Army vill ha en mindre LUH, blir det 145an