Rosa Indianer?

US Army ser perioden från Vietnam fram till Desert Storm som sitt stålbad där allt revs upp och granskades, det som var gott bevarades och det som var av ondo kastades i soptunnan.

Nu har dock ett klassificeringssystem så smått börjat nyttjas igen inom US Army Aviation, ett system som inte direkt använts sedan Vietnam. Taktiken i Irak och nyttjandegraden på helikopterindividerna har gjort att de rosa indianerna nu är ett faktum.

White Team: 100% Scout (OH-58D KW) (Vietnam: Loach)
Red Team: 100% Attack (AH-64A/D) (Vietnam:AH-1,UH-1 Gunship)
Pink Team: Attack+Scout mix, oftast 2*A+1*S
Blue Team: 100% transport (UH-60,CH-47)

Tendenserna har visat att målen blivit svårare att finna och svårare att bekämpa. Detta spelar ut nackdelarna med Kiowa Warriorn (begränsad i vapeninsats samt målinmätningssystem för burna vapen) och Apachen (tung i rörelserna och begränsad som visuell spaningsplattform). Detta leder till att OH-58D nu är tillbaka i den roll den hade under början av dess karriär, även om förarna poängterar att detta är mer att jämföra med en eldstrid i en telefonkiosk. Målallokering och bekämpning utförs här på sekunder, i stället för den kurragömma lek som det övades för över lång tid i FULDA-gapet. Där kunde varje anfall föranledas av en lång spaning av OH-58, där mål etablerades och prioriterades.

Fram till 1996 var det dock vanligt med blandenheter inom Army Av, men då kom en transformering som ledde till renodlade och typunika enheter, som istället möttes på övningsfälten. Om denna revival av "gammal" taktik kommer leda till blandenheter även på pappret är mindre troligt, då det nu gällande systemet enligt flera källor har stora ekonomiska fördelar. Den som lever får se...

Dock är det vissa problem med blandenheter OH/AH:

1. Hastighet. Patrullhastigheten blir låg. Kiowan lever på sin manöverduglighet och har en max hållbar hastighet på runt 90 knop (där den citat "burns gas like a Mo-fo") medan AH-64 communityt numera sällan vill gå under just 90 knop ( citat "90knots is about 52 % TQ for us).
2. Rotorvind (Rotor wash). Oftast flyger man i en LO-HI konfig där OH-58an är nere på lågan och AHn är ovanför. Det har visat sig att OHn är känslig för denna nedåtvind, vilket ännu mer begränsar AHn rörelsefrihet.

USMC påpekar glatt för sina armékollegor att de följt denna blandfilosofi sedan..tja..de fick helikoptrar och att det står mycket om detta i de taktikmanualer som lånetiden nu gått ut på.